Senaste Recension
Senaste Artikeln
Senaste FeMetal
Senaste Kuliss
Senaste Intervjun
Senaste 5 Album
ANNONSER
Arkiv
Leaves’ Eyes – Meredead
För ett antal år sen gick Liv Kristine Espenaes skilda vägar med sitt gamla band Theatre of Tragedy på grund av ”musical differences”. Ingen, inte ens hon själv, visste varför och hon, som alla andra, blev informerad genom bandets hemsida. Liv Kristine verkar dock inte vara långsint utan startade upp ett nytt band med
Turisas – Stand up and Fight
Turisas har väntat både länge och väl med att släppa uppföljaren till dundersuccén The Varangian Way. Fyra år närmare bestämt. Fyra år som hunnit se mycket av utveckling inom den genre som Turisas befolkade tidigare. Å andra sidan har även Turisas utvecklats och att kalla Stand up and Fight för nånting i närheten av
Bon Jovi – Lost Highway
Bon Jovi är hårdrocksbandet som blev ett rockband som blev ett popband, men som nog tack och lov börjar tänka om lite smått nu. Det första som slog mig då jag lyfte CD’n från denna gräsligt fula nya typ av jewelcase som börjat trilla in på marknaden från USA, placerade den i stereon och
Mithras – Behind The Shadows Lie Madness
Efter fyra år kom, vad som känns, ett ganska genomtänkt album som är inspelad av enbart två personer (Rayner Coss och Leon Macey sköter allting på skivan). Mithras satsar på den ljuva dödsmetallen, som i deras fall stundtals påminner om Vader. Likheterna kan höras, men Mithras blandar in mer synth och på första låten,
Insense – The Silent Epidemic
Det börjar med en dålig uppbyggnad till “intro” och har över huvud taget en tråkig start till skivan. Jag tänkte att de bara gjort ett misstag med att börja skivan med en enormt seg låt, men ju längre in på skivan man kom desto mer gav man upp den tanken, för varenda låt på
Akercocke – Antichrist
Läste i en intervju med Akercocke att de inte är uppskattade häromkring och alltid får lågt betyg, vilket man bara delvis kan förstå. Själv väljer jag att ge dem ett lite högre betyg. Musiken är väldigt omväxlande. Ibland blir det dödsmetall under dess mörkaste stunder, till mer melodiska partier med melodisk rensång, till att
Zombie Destrüktion – Tales of Morbid Mummification
Zombie Destrüktion kör till grunden dödsmetall, med en del melodiska inslag. De har gjort ett försök till humoristiska låttitlar, vilket dock inte musiken ger någon känsla av. Bandet känns stundtals mer åt Dark Tranquillity-hållet än åt det riktigt dödsmetalliga. Det är den melodiska balladiga känslan som infinner sig ibland som får en att dra
Die Hard – Emissaries of the Reaper
Bandet Die Hard tackar alla som spelar ny thrash/döds – för att de inspirerar dem till att spela old school thrash/death. Die Hard vill alltså hålla den gamla andan vid liv och materialet som de kommer med tyder starkt på det. Det är någonting som får en att tänka på gamla Sodom, med glimtar
Broken Dagger – Chain of Command
Efter två demoskivor kom nu slutligen dessa skåningars första album, sådär en två år senare än planerat. Broken Dagger anser sig spela progressivt, men detta är speed/power i samma stil som tidiga Blind Guardian. Tycker ni er känna igen det vackra omslaget, kan det bero på att det är tillverkat av Taurrohir Tirandraug som
Graveworm – Collateral Defect
Italienska Graveworm blandar ganska friskt i metalgenrerna och får på det viset till ett mycket bra eget sound. Det är svårt att placera dem, men vad gör väl det? Huvudsaken är att de låter bra. Sångaren Stefan Fiori growlar såväl frätande Black som mullrande deathvrål, och får på det viset till en väldigt bra
Annonser
Partners
SM Video
Snakeskin Angels- The Rebel (Venomous Winterblast 2011)
ANNONSER
